Installationer

NATURLIGT
alstra demolera idissla
en audiovisuell passage

En installation skapad av Lovisa Nordstedt & Sofia Ek

Vi skapar, förstör och tuggar om.

En promenad in i skogen, över skogen, under skogen.
Med ljud, bild, form och framförallt papper, har konstnärerna Lovisa Nordstedt och Sofia Ek utforskat och reflekterat över, vad vi idag ofta finner i naturen, i det naturliga.

Vad är det som är naturligt?
Har vi bestämt oss för vad som är naturligt?

Och ju mer vi angriper naturen, desto mer naturlig är vår påverkan, eller?

Utställningen var huvudsakligen uppbyggd av papper, även ljudet var skapat av papper.
Vi byggde upp en skog, men ett träd fick ge vika för att det skulle vara möjligt.


Skogen

En installation av Lovisa Nordstedt

Skogen vi upptäcker, upplever, bjuds in i, där vi möter andra varelser och världar.

Jag ville skildra i en film min upplevelse av vår hantering av vår skog. Hur jag upplevde det när den skogen som jag lekte i som barn blev kalhygge eller en gravplats. När skogen togs bort, så raderade man de varelser och väsen som levde i den.


Jag Älskar Livet
Men Jag är Rädd för Det

En installation av
Lovisa Nordstedt och Lena Nordstedt

”Jag älskar livet, men jag är rädd för det” handlar om vår rädsla för livet. Rädslan för förlust, åtlöje, förändring, prestation o.s.v.

På frågan ”hur är det?” blir svaret oftast ”bra”. Men varför då? Varför vill vi inte prata och berätta om det som inte är bra. Är inte upplevelsen av känslor lika gemensam som upplevelsen av vädret?

Installationens huvud fokus är ångest. Där Lovisa och Lena skapade ångest ur sina två helt olika perspektiv.

DSC_0108

DSC_0056

 

 


 

Huvudet i

En installation av
Lovisa Nordstedt och Lena Nordstedt
Diskussion(en) om människans ”fyrkantiga” upplevelse av världen, om människans relation till naturen och hur vi sågar av rötterna till livsträdet.
Hur bemöter vi all information?
Hur beter vi oss?
Plötsligt ser vi vårt marsvin, som nöjer sig med att gömma huvudet för att känna sig trygg / fly verkligheten.Den här installationen handlar om de olika ”huvuden” som vi människor bär.
Hur ska vi kunna samla oss när alla tankar och intressen är så spridda? Hur väljer vi att uppfatta vår omgivning?


Kan vi samordna oss?

Och vill vi?

I installationen fanns det möjlighet att prova de olika huvuden som fanns representerade, besökarna fick även rösta på det huvud som de tyckte passade dem bäst.
Resultatet blev följande (totalt 604 besökare):
255 Passiva (de som inte ville rösta)
134 Moln
65 Päron
56 Myrstack
51 Åsna
24 Stoppskylt
19 Kålhuvud

Huvudet i moln

huvudet i päron


 

Vår plast på jorden?

En installation av
Lovisa Nordstedt och Lena Nordstedt

Vad gör vi med vår natur?
Vilket ansvar har vi?
Är bekvämligheten en frihet utan ansvar?

Dessa frågor var början till projektet ”Vår plast på jorden”. Den hotade isbjörnen och dess miljö har blivit en symbol för hur vår plast, bekvämlighet och ekonomiska intressen förstör dess värld och också vår egen. Den globala uppvärmningen och borrandet efter fossila bränslen i Arktis oroar. Därför blev plasten ett huvudmaterial och ämne i installationen.

I ryateknik har Lena Å Nordstedt skapat en isbjörnsfäll gjord av opåverkad blöjplast från 60-talet, en fäll som troligtvis kommer att överleva de flesta isbjörnar. Och kanske bli det som syns i fossil-lagret. Av den massproducerade paketeringstejpen har Lovisa Nordstedt skapat en isbjörns-själ ett dolt fossilt bränsle som underlättar förbränningen i våra värmeverk. Gemensamt har de även skapat en animerad film om den ”Globala uppvärmningsförsäkringen”. I filmen sitter en man i kostym uppe på ett isberg, han har en badring i guld och silver runt magen. Försäkrad, tror han. Men när isberget smälter får han hjälplöst flyta omkring. Fångad i en värld av vatten.

Frågan som uppstår: Vad lämnar vi efter oss i vår värld och vilket ansvar har vi för det vi överlämnar till nästa generation?

Vår plast på jorden?

Vår plast på jorden

Vår plast på jorden